Blogginlägg 30.3.2014

Utgående från våra mediedagböcker konstaterade vi inom gruppen att vi då vi har några sekunder över, s.k. mikrotid, spenderar tid på sociala medier och läser olika nyheter från nätet. 

Faktum är ju att det är ibland väldigt tråkigt samt ensidigt att läsa en nyhet från bara en webbsida som erbjuder information av nyheten bara från ett perspektiv. Något som skulle göra tjänsten intressant skulle vara en app som skulle erbjuda nyheter från olika synvinklar. Detta gör appen Omni, som vi gillar. Omni erbjuder länkar till nyheten från andra nyhetssajter som till exempel IL, HS, The Times, Aftonbladet, BBC osv. På detta vis får man läsa nyheten ur ett helt annat perspektiv. Genom att läsa nyheten från olika synvinklar får man en mera omfattande och realistisk bild av nyheten eller händelsen som hänt. Oftast om något har hänt fast i Ryssland, finns det också mest nyheter av händelsen i den ryska pressen. Därför skulle det vara väldigt givande att dessutom få läsa nyheten från den ryska nätsidan och ytterligare på det ursprungliga språket. 

Vi kan snabbt konstatera att appen skall vara lätt och snabb att använda. De flesta appar som man snabbt kan starta och använda lockar betydligt mer, vid mikrotid är snabbhet A och O. För att göra nyhetsappen intressantare skall det vara möjligt att ställa in appen enligt egna intressen. Det är viktigt att den skulle fungera både på datorer samt att den även är anpassad att fungera på alla smart telefoner samt tabletter. Appen skulle komma till användning alltid då man har en ledig tid under dagens lopp, så då kunde man alltid läsa de nyheter som man verkligen är intresserade av.  Det är även viktigt att appen har nyhetsartiklar ur alla olika ämnesområden så att läsaren sedan kan välja sina egna intresseområden.


Vi har lagt märke till att en video på youtube sprider ryktet om en applikation väldigt snabbt, det är lätt för kompisar att dela videon och på så sätt marknadsförs appen snabbt för en stor publik. Video och beskrivande bilder fungerar betydligt bättre än text som beskriver applikationen eftersom många inte vill/orkar läsa texten. Tv:n är också en plats som fungerar bra eller en populär "page" på Facebook. 

Annonser är något som vi som läsare gärna undviker. De anses ofta mest vara störande och irriterande, men samtidigt är det ett enkelt sätt för tjänsteutvecklaren att tjäna pengar och för konsumenten att få en tjänst billigare eller helt kostnadsfritt. Ett alternativ är att mot betalning erbjuda en annonsfri tjänst. På det sättet kan de få intäkter utan att användaren upplever att det stör honom eller henne. Vi inom gruppen är ändå inte beredda att lägga ut pengar för att slippa annonser på en nyhetstjänst eftersom vi helt enkelt inte anser att det är värt det.

Genom att visa sådana annonser som hör till läsarens intresseområde kan annonsören bättre nå ut till sin målgrupp och läsaren kanske också oftare faktiskt kan dra nytta av de erbjudanden och annonser som visas på sidan. T.ex. om läsaren på en nyhetsapp har ställt in att den vill läsa mycket om sport skulle det visas sportreklam för denne. Vi tror att främst konkreta erbjudanden istället för t.ex. bara ett företags logo skulle vara intressanta. Detta är ett bra exempel på värdeskapande marknadsföring. En annons som erbjuder en redan känd produkt till ett bra pris skulle intressera eftersom man då har något konkret som man kan jämföra med liknande erbjudanden och kanske leder det till ett köp om man anser att erbjudandet är tillräckligt bra.  

Viktigt är också att innehållet är intressant, relevant och legitimt. Innehållet bör således produceras av någon som jag som konsument kan lita på att levererar seriösa fakta. Handlar det om någon slags underhållningstjänst är vi i gruppen överens om att redan etablerade underhållare lockar bättre än icke etablerade, men att digitala mediekanaler är mycket viktiga då det gäller att sprida icke-etablerade skribenters eller konstnärers verk till en stor publik. Ett bra exempel på detta är den unga flickan från Jakobstad som går under internet-aliaset "Smoukahontas", vars youtubevideos har setts av miljontals.
Då det gäller nyheter är objektivitet och speciellt den tidigare nämnda legitimiteten viktig, men möjligheten att höra samma nyhet från flera olika källor eller synvinklar lägger vi som tidigare nämnt stor vikt vid, och därför anser vi att det är viktigt att innehåll produceras av många heterogena skribenter.

- iSquad

                                                                                                          

Blogginlägg (dl: 23.3, grupp)

Enligt ordets ursprungliga mening är ett medium något som information passerar igenom, eller som "förmedlingslänk" eller "uttrycksmedel" (ne.se, 2014). Utmärkande för just massmedia är att det är en del av en offentlig masskommunikationsprocess där informationen når en stor publik i stort sett samtidigt. Vi ser mediebranschen som en mycket stor och viktig bransch som verkligen påverkar massopinionen och informerar befolkningen, vilket är en mycket viktig uppgift.

Nuläget för mediebranschen är ganska svårt eftersom företagen i lågkonjunkturer ofta väljer att skära ner på sina annonskostnader, vilket leder till lägre intäkter för medieföretagen. Aktuellt inom branschen just nu är en anpassning till digitaliseringen. Det gäller för företagen att kunna erbjuda nyheter via sina nätsidor och få intäkter därifrån i form av digital annonsering och även digitala prenumerationer.

Vid station tre diskuterade vi annonsering. Annonsering sker förutom i vanliga dagstidningar också på många andra ställen, bl.a. på sociala medier. Sociala medier har blivit en populär kanal för annonsering eftersom det är relativt billigt och man via dem lätt kan nå ut till en viss målgrupp. Annonser är av stor betydelse för medieföretagen eftersom det är från dem som de får en stor del av sina intäkter. T.ex. Facebook lever helt på sina annonsintäkter.

Vår uppfattning är att sådana medier som är seriösa och trovärdiga ofta har färre annonser, medan de mindre trovärdiga brukar ha fler. Effektiv annonsering är enligt oss att man lyckas nå ut till rätt målgrupp och påverka denna på något sätt. Vi diskuterade även trender inom annonsering och kom fram till att sociala medier, Youtube och mobilanpassade nätsidor är aktuella just nu.

Vi fick även träffa Lotta Holm från KSF Media som utger bl.a. Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och flera andra lokala tidningar. Mediebranschen har överlag haft det svårt i Finland efter finanskrisen och KSF Media gör årligen en förlust på ca 3-4 milj. euro. Enligt Holm är det distributionen av tidningar, antalet redaktörer och de minskade annonsintäkterna som är orsakerna till det negativa resultatet. Hon sade också att det är Hbl som går med förlust, de övriga tidningarna inom KSF Media klarar sig ganska bra. Hbl har svårt att locka annonsörer eftersom deras läsare är väldigt utspridda både geografiskt och demografiskt. De når alltså inte ut till något specifikt segment, förutom att läsarna till största del är finlandssvenskar. Vi diskuterade att det är viktigt för medieföretagen att hänga med i digitaliseringen men vi kom ändå fram till att papperstidningen fortfarande behövs eftersom den är så populär hos många av prenumeranterna.

På station två valde vi att analysera KSF Media enligt affärskanvasmodellen. KSF Media är det ledande företaget inom svenskspråkig media i Finland. Till företagets nyckelpartners hör bl.a. dess egna tryckeri och Itella som fungerar som distributör av tidningarna. Deras nyckelresurser är redaktörerna och deras kunskap.

Nyckelaktiviteter för företaget är att förmedla nyheter till svenskspråkiga främst i Finland. Det här gör de genom att sända ut papperstidningar och publicera nyheter på sina hemsidor. KSF Media differentierar sig från konkurrenterna på det sättet att de erbjuder kvalitativa svenskspråkiga nyheter i Finland. Dessutom är de mindre lokala tidningarna unika eftersom de tar upp nyheter från endast de områdena. De satsar på seriositet och kvalitet och vill på det sättet skapa bra relationer till sina kunder. Intäkter får de från prenumerationer och annonser, där prenumerationerna står för ca 60 %. Deras målgrupp är ganska heterogen, men likheter är att de flesta är finlandssvenskar. För de mindre lokala tidningarna som KSF Media utger är målgruppen åtminstone geografiskt mer specifik eftersom innehållet i tidningarna är lokala nyheter.

Källförteckning: Nationalencyklopedin (2014) Massmedier URL: http://www.ne.se/lang/massmedier (Läst 20.03.2014)

Vi har valt att läsa följande böcker:

Lucas: Barefoot, Darren & Julie Lynn Szabo (2010) Friends with benefits: a social media marketing handbook

Robert: Safko, Lon (2010) The social media bible: tactics, tools, and strategies for business success

Fia: Baskin, Merry & Mark Earls (2002) Brand new brand thinking: brought to life by 11 experts who do

Sam: Comm, Joel (2010) KaChing: how to run an online business that pays and pays

Anton: Roberts-Phelps, Graham (2001) Customer relationship mannagement: how to turn a good business into a great one

Sammanfattning projekt 3 (dl: 16.3, grupp)

Vi har under projekt 3 haft som uppgift att ingående granska Finnish University Network For Asian Studies (FUNAS) marknadsföring. Vi skall i detta inlägg mera ingående ta upp vad vi inom iSquad anser att kunde förbättra deras verksamhet och som sedan skulle leda till att flera studerande skulle börja välja deras kurser.

De mest övergripande målen som vi tycker att Asien programmet skall ha i åtanke i framtida arbetet för programmet är att öka kännedomen om programmet. Ingen av oss i gruppen hade hört om programmet innan vi hörde om det då när de presenterade sig under vår första träff. Det är en av flera svagheter vi lagt märke till. Man måste alltså öka sin kännedom, det kunde man göra via sociala medier och kanske då först och främst via Facebook och slopa Twitter kontot som de har idag. Man skall även satsa på Word-Of-Mouth (Mossberg & Sundström 2011, 28) och uppmuntra nöjda studerande att tala om programmet för andra studerande och på så vis skapa ett gott rykte för utbildningsprogrammet. En annan målsättning de kunde ha är att försöka få studerandena att förstå hur viktigt Asien är för framtiden och vilka möjligheter det ger att ha kunskap om Asien.

Hittills har man främst använt sig av mail, kontaktpersonen, Facebooksidan och hemsidan för att marknadsföra sina kurser. Dessa metoder har tagit dem dit de är idag, men det är tydligt att de inte har varit tillräckligt effektiva eller inte utnyttjats på ett bra sätt eftersom synligheten för programmet har varit alldeles för dålig. Den här kontaktpersonen som ska finnas vid varje universitet hade vi i gruppen t.ex. aldrig hört talas om. Via sin Facebooksida har de inte heller lyckats nå ut till speciellt många (sidan hade 168 gillningar 16.03.2014) (FUNAS 2014). 

Vad vi skulle vilja se är att de skulle öka samarbetet med de olika medlemsuniversiteten ytterligare. T.ex. skulle de enkelt kunna få mer synlighet om universiteten skulle dela deras Facebooksida och hemsida. På det sättet skulle de nå ut till många av sina potentiella kunder. Dessutom skulle de kunna besöka universiteten och hålla korta presentationer om sina kurser. Dessa presentationer skulle med fördel kunna hållas i början av vanliga föreläsningar eftersom studerande då automatiskt finns på plats. Samtidigt skulle de kunna dela ut informationsblad där de gör reklam för sina kurser åt de studerande.

Vidare gjorde vi en så kallad SWOT-analys (vi har baserat analysen på Mossberg & Sundström 2011, 367-371) på Asienprogrammet för att undersöka hur läget ser ut just nu och vad som kunde göras för att förbättra det. 

Målgruppen för Asien programmet är främst studeranden inom de olika universiteten som deltar i programmet. Vi tycker ändå att studierna kunde rikta in sig på de studerande som av en eller annan anledning har svårt att närvara fysiskt vid föreläsningar. Dessa studerande kunde istället läsa dessa kurser över nätet och på så sätt avlägga studier där det passar dem bäst. Även studerande som har svårt att komma upp på morgonen och har en tendens att ligga på soffan kunde lockas med genom nätkurser som är tillgängliga dygnet runt. Kurserna går på engelska vilket gör att ingen studerande utesluts utan även utbytesstuderande har möjlighet att avlägga kursen. 

Vi identifierade genast ett flertal både svagheter och möjligheter. Bland styrkorna såg vi bland annat att de enligt egen utsaga och enligt tidigare studerande har bra kursutbud och hög kvalitet på kurserna. Dessutom är kurserna lättillgängliga eftersom de bara erbjuder nätkurser. De kan därför erbjuda kurser åt alla universitet som är medlemmar i nätverket och även åt utomstående intresserade, även om dessa måste betala sin kurs själva. Detta upplägg gör att det logistiska och rent geografiska inte skapar ett problem och gör att nätverksstrukturen fungerar.

Vi hittade dock övervägande svagheter, där de flesta berör själva marknadsföringen av programmet och det som kunde kallas "ansiktet utåt". Detta betyder att de har tillväxtpotential då själva produkten är bra, men marknadsföringen är bristfällig. För det första är det mycket svårt att hitta både deras nätsida och deras facebooksida. Vi skulle knappast ha hittat någondera om vi inte hade fått respektive adresser. Vår första analys angående varför det är så komplicerat är att de har ett så krångligt namn som är svårt att komma ihåg och hitta då man gör sökningar på internet. De skulle behöva marknadsföra sig under ett annat namn, och vårt enklaste förslag är att helt enkelt välja deras nuvarande domännamn: Asianet Finland. Det är mycket lättare att hitta på både sökmotorer på nätet och på Facebook än det nuvarande namnet (Finnish University Network for Asian Studies). När vi väl hittade hemsidan hittade vi ytterligare en svaghet: Hemsidan är mycket omotiverande, ouppdaterad och ser gammal ut. Den skulle behöva en uppfräschning. Vi föreslår att man satsar mer på bilder, en modernare (men asiatisk) design och en närmare koppling mellan hemsidan och de sociala medier man väljer att använda. 

Som vi tidigare sagt såg vi dock ett antal möjligheter och en fin potential hos Asienprogrammet. Asien är ett bra tillväxtområde och detta måste betonas i marknadsföringen. Asien är framtiden, och det lönar det sig verkligen att studera. Vi ser inga direkta hot, men vi befarar att om Asianets studentantal fortsätter att sjunka kommer det att uppstå en lucka för konkurrenter att rikta in sig på en liknande business. Då kommer det att bli svårt för Asianet att vinna tillbaka sina studenter. En vacklande ekonomi är alltid ett hot.

Buskapet är klart och enligt alla undersökningar kommer Asien att växa i framtiden och bli ett ännu större centrum för olika händelser. Läs för morgondagen och plugga inte det som är otroligt viktigt idag, utan tänk på vad som kan komma att vara aktuellt när just du är färdig med dina studier. Genom Asien programmet kan du utmana dig själv och försöka klara av en nätkurs som dessutom går på engelska.

Var finns programmets målgrupp? Val av kanaler bör utgå från mål och målgrupp.

Vi anser att den allra viktigaste kanalen är sociala medier, i synnerhet Facebooksidorna. Facebooksidorna måste vara uppdaterade och man måste dessutom få mera synlighet på Facebook. Twitter anser vi dock inte vara en så viktig kanal för Asien programmet, eftersom Twitter ännu inte är så populärt i Finland. 

Dessutom skulle man kunna sätta reklam på universitetens webbsidor. Egenlärarna skulle kunna rekommendera programmet för studerandena och vidare skulle de kunna skicka mail om Asien programmet till studerandena.

 Vad kommer det att kosta och vilka resurser har Asien programmet? Faktum är att

det största problemet för Asien programmet är att de har för få studerande. Programmet måste locka flera studerande. Genom att studerande avlägger studiepoäng får studieprogrammet pengar av staten.

Programmet har inte mycket pengar att använda till marknadsföring, därför är det enormt viktigt att använda sig av marknadsföringsmetoder som är gratis, t.ex. mail, sociala medier och utnyttja kontakter som man har.

Källförteckning:
Mossberg, Lena & Sundström, Malin (2011) Marknadsföringsboken Studentlitteratur Ab, Lund

Finnish University Network for Asian Studies (2014) URL: https://www.facebook.com/asiastudies (Läst 16.03.2014)

Konkurrerande Asien program

Det första konkurrerande Asien programmet vi valt att analysera utifrån kommunikationsmodellen är Helsingfors Universitets program "Aasia tutkimus". Sändare är Helsingfors universitet som i första hand vill jobba för att få sina studerande att välja Asien forsknings programmet som endera biämne eller huvudämne. Det här Asien programmet tar upp lite samma ämnen som Asien programmet vid Turun yliopisto, bara att programmet vid Turun yliopisto var mera brett och hade flera inriktnings områden. Vid Helsingfors Universitet är områdena ganska få och man satsar mest på en allmän insikt i Asien kulturen, folket, historia samt att lära sig minst ett Asiatiskt språk. Studerande vid programmet är även en viktig sändare för de är via dem med hjälp av Word-Of-Mouth metoden som ryktet sprider sig och man skapar ett rykte för utbildningen och ett gott rykte leder ofta till att flera kommer att välja kurser från det här programmet. Likt Asien programmet vid Turun Yliopisto är det även här två drivande personer som håller igång verksamheten.

Budskapet som det vill förmedla med sina studier med Asien forskningen vid Helsingfors Universitet är främst att man inom de områden som man satsar på kan ha Asien forskningen som huvudämne både på kandidat och magisternivå samt som biämne på kandidatnivå där man bara studerar grundstudierna som motsvarar 25 studie poäng. Det ger en möjlighet att verkligen specialisera sig på Asien om det är det som man vill studera och lära sig om den Asiatiska kulturen och språk som man kan ha nytta av i framtiden.

Mediet som de använder sig av vid Helsingfors Universitet för att marknadsföra sin verksamhet är mestadels en nätsida vid Helsingfors Universitet och via den försöker man förmedla information om sina kurser. Alltså här kan man se en parallell med sättet de använder vid Asien programmet vid Turun Yliopisto. Layouten på sidan borde förbättras och samma som vid Asien programmet så är sidan ganska tråkig och man använder sig inte av allt tillgängligt utrymme som finns på sidan och det borde förbättras. Man kunde här även ta modell av Asien programmet vid Turun Yliopisto och grunda en Facebook sida och börja marknadsföra sina kurser via den. Som mottagare av informationen som de försöker förmedla är alla studerande vid Helsingfors Universitet som de koncentrerat sig på.

Något som man inte kan veta är att är deras upplägg tillräckligt bra och hur uppföljningen kommer att bli, lyckas man få studerandena vid Helsingfors Universitet att välja den här utbildningen. Lyckas man inte med det så får man inga intäkter från staten. Inkomstkällan för utbildningsprogrammet är att studeranden avlägger studiepoäng, så får man inga studeranden att studera det här programmet tar resurserna slut och verksamheten kommer inte att gå igenom.

Även Turun Yliopisto erbjuder ett program som konkurrerar med Asien programmet. De kallar programmet för East Asian Sudies Minor och det handlar om staterna i Ostasien. Sändare är Turun Yliopisto och samhällsvetenskapliga fakulteten, mer specifikt inrättningen för politisk forskning.

Budskapet som de sänder är förutom programmets innehåll att programmet kan läsas som ett biämne värt 25 studiepoäng varav fyra är språkstudier i antingen japanska, kinesiska eller koreanska. De säger att kursen ger grundläggande kunskaper om de ostasiatiska staternas samhällen och historia. De säger ingenting om kursens kvalitet, men genom att förmedla en bra kurs kan de genom att tidigare studerande sprider ett gott rykte om kursen få positiv reklam och nå ut till fler personer.

Som medium använder de sig av Turun Yliopistos hemsida. Här skulle de gärna kunna använda sig av flera kanaler, t.ex. det finns ingen Facebook-sida. Vi anser att de med sin nuvarande marknadskommunikation har svårt att nå sina potentiella kunder, eftersom det nu krävs ett aktivt sökande för att hitta kursen. Att navigera sig fram till rätt flik på hemsidan är inte heller helt lätt om man inte på förhand vet var man ska söka. Mottagare är studerande, främst vid Turun Yliopisto men även studerande från sådana skolor som samarbetar med Turun Yliopisto. Uppföljning av resultatet kan ganska lätt göras genom att man ser hur deltagarantalet på kursen har utvecklats.  

Vidare anser vi att det övriga kursutbudet vid de deltagande universiteten är en stor konkurrent eftersom de konkurrerar om samma studenter. Vi antar att en stor orsak till att Asienprogrammet har tappat i popularitet är att många studenter i stället väljer att läsa andra ämnen och program. Kanske beror det på bristande marknadsföring eller kommunikation, det återkommer vi till senare. Vi riktar här speciellt in oss på de övriga kurserna vid Åbo Akademi eftersom det är de som vi kommer i kontakt med. Vi gissar att kommunikationsmodellerna vid de övriga universiteten ser ungefär likadan ut.

I det här fallet är det Åbo Akademi och de olika fakulteterna/institutionerna som är sändare och man använder olika kanaler för att förmedla sitt budskap; studera vid vår fakultet. Exempel på sådana kanaler är hemsidan, informationsblad till abiturienter och olika informationstillfällen såsom abi-mässan. Det budskapet som vi uppfattas att används mest är att den specifika utbildningen ger en grund som är bra att ha när man kommer ut på arbetsmarknaden. Man försöker alltså sälja en sorts "framtidsnytta". Handelshögskolan vid Åbo Akademi använder exempelvis rubriksättningen "Du bygger själv din framtid. Handelshögskolan vid Åbo Akademi hjälper dig på traven". Syftet är ju som vi tidigare konstaterat att locka studenter till utbildningen. Detta är extra viktigt eftersom pengarna kommer in ju fler studeranden som avlägger studiepoäng vid Akademin, som bekant har svårt med ekonomin för tillfället.

Mottagaren av detta meddelande är i första hand abiturienter som ska välja studieinriktning, men även studenter som ska välja huvud- eller biämne. Då det gäller uppföljning är det ganska lätt att följa upp hur olika marknadsföringsstrategier och kommunikationsplaner fungerar, helt enkelt genom att titta på antalet sökande varje år. Vi har inte hittat något direkt brus i den här kommunikationsplanen utan det handlar om ganska rak kommunikation till en intresserad publik. Man kunde förstås tänka sig att fördomar om olika skolor gör att abiturienter inte ens öppnar informationskataloger eller går in på Akademins hemsidor för att hitta den information som utgör själva kommunikationsplanen.

Vid Tampereen Yliopisto erbjuds 20 Sp i form av fyra olika kurser som behandlar Asien som affärsområde. Kurserna går ut på att studerande ska få en bättre förståelse för Asien området. Enligt Tampereen Yliopisto (2014) "The students learn to understand, analyze and utilize the differences between Western and Eastern countries and cultures.". Som sändare fungerar alltså Tampereen Yliopisto och man riktar sig till alla som kan välja kurser via deras universitet. 

Deras budskap är helt klart att det lönar sig att läsa om "framtidens" om inte dagens handelscentrum. Speciellt värdefullt som ekonomistuderande att känna till om asiatiska kulturer och skillnader i affärsrelationer. "Asian studies" vid Tampereen Yliopisto marknadsförs främst genom deras hemsida för olika kurser men Tampereen Yliopisto använder även facebook som medium för marknadsföring av universitet och olika kurser. 
Som mottagare fungerar alla studerande vid Tampereen Yliopisto. Eftersom mottagarna är relativt få så är det förhållandevis enkelt att göra en uppföljning på hur bra kommunikationen fungerar. Om kursen har tillräckligt med deltagare kan man se kommunikationen som lyckad. Brus som kan vara aktuella är att universitetet förlitar sig på relativt få medier och därför kan stöta på problem. Det finns mycket man kunde utveckla men om det finns tillräckligt med kursdeltagare ser jag det onödigt att marknadsföra den ytterligare eftersom den kunde medföra andra problem. 





-iSquad 


Källförteckning:

Helsingin Yliopisto (2014) Aasia tutkimus URL: http://www.helsinki.fi/aasia/index.htm (läst: 9.3.2014)

Asianet (2014) Finnish university network for asian studies URL: http://www.asianet.fi/asianet/english/organisation/organisation_1.html (läst: 9.3.2014)

Handelshögskolan vid Åbo Akademi (2014) URL: http://www.abo.fi/ansok/handelshogskolansok (läst: 9.3.2014)

Turun Yliopisto (2014) Minor in East Asian Studies URL: https://nettiopsu.utu.fi/opas/opintoKokonaisuus.htm?rid=15328&uiLang=fi&lang=en&lvv=2013 (läst 9.3.2014)

Tampereen Yliopisto (2014) Asian Studies URL: https://www10.uta.fi/opas/opintoKokonaisuus.htm?rid=7215&uiLang=fi&lang=fi&lvv=2013 (läst 9.3.2014)