Kursreflektion

Det centrala vi i iSquad lärt oss är att vi har fått bredare kunskap i vad marknadsföring egentligen går ut på. Vi har också lärt oss att använda olika typs modeller såsom 4P modellen (Mossberg & Sundström, 32) som även kan kallas för marknadsföringsmixen och SWOT-analysen (Mossberg & Sundström, 367). Vi förstår nu att marknadsföring är så mycket mera än bara reklam. Det är viktigt att förstå kunden och att veta var på marknaden man skall positionera sig och vilken målgrupp man skall rikta in sig på för att resultatet skall bli så gott som möjligt.

 Det vi även lärt oss med kursen är att vi fått träna oss inför arbetslivet med att jobba som en grupp. I arbetslivet kommer man att vara tvungen att kunna samarbeta och det viktigaste av allt är att man kommer överens med sin arbetsgrupp för att arbetsklimatet skall vara så bra att man kan motivera varandra till att göra ett gott arbete. Kursen har delvis varit ganska krävande och man har varit tvungen att lita på sina gruppmedlemmars arbetsinsatser så att ens egen arbetsbörda inte skulle bli alltför stor. Det är i en grupp viktigt att man är öppen för andras åsikter och att man inte bara går sin egen väg, man måste kunna anpassa sig till situationen och inte bara tänka på sitt eget bästa. Vi anser att vi alla i gruppen blivit bättre på det under kursens gång. Mängden inlämningsuppgifter har varit många och det har även gjort att vi har haft många deadlines att hålla, alltså är det även en väsentlig del av kursens lärande och något vi verkligen kommer att ta med oss till arbetslivet där det är livsviktigt att hålla sina deadline om man vill ha kvar sitt jobb.

 Det vi kommer att ta med oss från denna kurs är ett helt synsätt. Genom att använda modeller och arbeta med praktiska fall så har vi lärt oss att se på marknadsföring på ett helt nytt sätt och lärt oss förstå vad som är viktigt och vad som är värt att jobba med. Vi har lärt oss att lyfta blicken och tänka utanför boxen när det gäller marknadsföring, både i de fall där vi agerar marknadsförare och de fall där vi är konsumenter. Vi har lärt oss att kritiskt granska reklam, något som kanske inte direkt ger oss nytta i fortsatta studier och arbetsliv, men nog i vårt fortsatta liv som ”smarta” konsumenter.

 Det som vi anser att har varit mest givande för oss och bäst stött vårt lärande under kursen är när vi under träffarna har fått arbetat med de olika projekten i vår grupp. Att få diskutera och tillsammans komma fram med idéer tycker vi att har varit det mest givande arbetssättet under kursen. Vi har då också haft kurslitteraturen till hjälp, så vi har fått en koppling mellan teori och praktik. De individuella uppgifterna inför en träff har kanske inte varit lika roliga, men de har varit viktiga eftersom man med hjälp av dem har förberett sig inför träffen så att man är klar att börja arbeta direkt.  Det som enligt oss har varit mindre givande är de individuella reflektionsuppgifterna efter ett avslutat projekt. Vi känner att vi inte har lärt oss så mycket nytt av dem.

 Slutligen ska vi skicka några ord till nästa års kursdeltagare. Vi anser att det är viktigt att vara öppen för alla utmaningar som kursen bjuder på och igen: Tänk utanför boxen. Ofta kan man göra mera av ett projekt än vad man kan tycka vid första anblicken om man bara orkar anstränga sig för att hitta de vägar som inte är helt uppenbara. Om det är något vi har lärt oss på denna kurs så är det att när det kommer till marknadsföring så gäller det att vara annorlunda, och det är det som gör ämnet så intressant. Det gäller helt enkelt att orka bry sig!

Vidare lönar det sig också att med alla medel upprätthålla en fungerande grupp, det är viktigt att planera och se till att allting blir gjort. Kursen bjuder på frihet och därför är det otroligt viktigt att alla i gruppen sköter sin uppgift. Vi anser det också viktigt att vara effektiv när uppgifter ges så att ingen uppgift blir ogjord, kursen omfattar många uppgifter som kan bli en tung börda om de inte görs med jämna mellanrum och innan deadline. Det lönar sig dessutom att läsa kurslitteratur för att få en bättre grund till problemen som skall lösas på de fysiska träffarna.

 Något som vi i vår grupp är väldigt stolta över är appen SnapIt som vi hittade på under projekt fyra. SnapIt är en slags nyhetsapp, där man kan skicka intressanta nyheter till sina facebookvänner via meddelanden. Namnet SnapIt har inspirerats av appen SnapChat. Vi anser att det är lätt att känna till hur appen fungerar för att det är lätt att sammankoppla namnet med SnapChat. Ytterligare är vi stolta över uppgifterna i projekt två. I Projekt två analyserade vi företaget Seacret. Genom att intervjua två av Seacrets arbetare i Seacret Hansa fick vi svar på våra frågor om företaget. I synnerhet projektsammanfattningen som vi gjorde i detta projekt var väldigt lyckad enligt oss. Faktum är att det är väldigt svårt att hitta på något som vi kunde ha gjort annorlunda. Vi är väldigt nöjda med våra uppgifter i samtliga projekt. Något som vi märkte var dock att alla gruppmedlemmar hade svårigheter och brist på vilja att göra reflektionsuppgifterna över projekten. Om man måste säga något, skulle vi kunna säga att vi kunde ha satsat mera på just dem.

 Källförteckning: Mossberg, Lena & Sundström, Malin Marknadsföringsboken 2011 Studentlitteratur Ab Lund

Kursreflektion: Marknadsför dig själv (Lucas)

*Följande är en fiktiv arbetsansökan till Seacret och tjänar samtidigt som kursreflektion.* 

Hejsan!

Jag söker jobbet som marknadsförare på Seacrets marknadsföringsavdelning. Jag studerar första året på Handelshögskolan vid Åbo Akademi och jag har en mycket bra grund att stå på vad gäller marknadsföring, då jag just avslutat en omfattande grundkurs i ämnet.

Eftersom jag fortfarande är ung, driven och ny inom ämnet, men har en bra grund att stå på, har jag lätt för att tänka utanför den beryktade boxen. Jag är inte insnöad på gamla mossiga modeller eller arbetssätt, utan kan tvärtom använda dessa för att skapa något nytt. Efter att ha analyserat många reklamkampanjer och ett flertal företags marknadsföring har jag insett att det är det nytänkande, det kreativa och det slående som fungerar och sticker ut ur mängden. Under kursen har min arbetsgrupp bland annat gjort ett arbete där vi har analyserat just Er, Seacrets, marknadsföring och jag har ett antal förbättringsförslag som jag längtar efter att få sätta i verket hos Er.

Ett exempel på att jag kan tänka utanför boxen är den mobilapplikation som jag tillsammans med min arbetsgrupp utvecklade åt KSF Media under kursens gång. Uppgiften var att utveckla en nyhetsapplikation som främst kunde användas av ungdomar i Svenskfinland under deras mikrotid, varpå vi kopplade ihop nyhetsfunktionaliteten med den sociala mediaaspekten och skapade ett sätt för användare att dela med sig av specifika nyheter. Vi anser nämligen att en interaktiv plattform där användare inte bara blir mottagare av information, utan även sändare av denna är mer intressant för användaren i det långa loppet. Dessutom gör interaktionen användare emellan att nyheterna blir mer legitima och höjer intresset för desamma.

Jag tycker att skönhetsbranschen är extra intressant ur marknadsföringssynpunkt, delvis för att konkurrensen är så hård, men även delvis för att jag som marknadsförare tvingas jobba med konsumenten hela vägen från början till slutet av konsumtionsprocessen. Skönhetsprodukter är en lyxprodukt och därför måste jag börja med att skapa ett brinnande behov hos konsumenten och sedan fortsätta med att underlätta för henne att söka reda på information om Era produkter och självklart göra det på ett sätt som övertalar henne att just Era produkter är de bästa på marknaden. Dessutom vill jag ta hand om konsumenten efter att de gjort sina inköp och se till att de blir regelbundet återkommande kunder och självklart också att de utvärderar produkterna och hjälper Er att utvecklas och säkerställa konstant förbättring. Denna kedja kallas ”the buyer decision process” (Kotler, Wong, Saunders, Armstrong 2005; 279).

Under kursens gång trillade jag över boken ”Friends with benefits: A social media marketing handbook” (Barefoot & Szabo, 2010) och där lärde jag mycket om marknadsföring på sociala medier, något som ligger precis rätt i tiden. Jag har under våren också haft möjlighet att praktisera min nyvunna kunskap både i kursen genom att vi drivit en blogg och ett konto på mikrobloggen Twitter, men även utanför kursen då jag haft förmånen att få vara en del av kampanjgruppen för EU-valskandidaten Britt Lundberg, i vilken jag har fungerat som ett slags social medie-ansvarig. I kampanjarbetet har jag betonat vikten av segmentering, eftersom vi måste rikta oss till alla åldersgrupper och typer av väljare, för att maximera antalet sympatiserande sådana.

Slutligen vill jag betona att de senaste månadernas marknadsföringskurs har gett mig ett helt nytt synsätt på hela marknadsföringsyrket. Jag har insett att marknadsföring inte bara handlar om att designa en fin reklamannons, utan att det är så mycket mera. Jag ser marknadsföring som ett träd. Det finns många olika grenar som sträcker sig åt olika håll och kan se mycket olika ut, men i grund och botten har de samma syfte och mål. Jag ser företagets försäljare som löven på trädet, det är de som tar emot information från omvärlden, information som ger företaget näring och gör att det kan växa och utvecklas. Det är även försäljarna som ger företaget dess utseende och dess färg, precis som lövens gröna färg ger trädet dess själ och dess skönhet. Alla delar av marknadsföringen är mycket viktiga för slutresultatet, men liksom trädets rötter är arbetet ”bakom kulisserna” grundläggande och vitalt i allt som marknadsföraren åtar sig. Om trädet inte har tillräckligt djupa rötter kan även en liten vindpust fälla hela trädet, och så är det även med marknadsföring.

Jag hoppas att jag har gjort min vision tydlig och att Ni är intresserade av att låta mig samarbeta med Er. Själv ser jag mycket fram emot att tillämpa all den teoretiska kunskap jag har samlat i min mentala verktygslåda på Ert mycket intressanta företag och att få ge Era unika och ärliga produkter det försprång det förtjänar i den snåriga och ibland bedrägliga skönhetsdjungeln.

Med hopp om gott samarbete i framtiden,

Lucas Mattsson

Källförteckning:

• Barefoot, Darren & Julie Lynn Szabo (2010) Friends with benefits: A social media marketing handbook
• Kotler Philip, Wong Veronica, Saunders John, Armstrong Gary (2005) Principles of marketing (Fourth European Edition) Pearsons Education

Projektportfolio

Detta är en sammanfattning av vad vi hittills har gjort under projektet med LokalTapiola. Konkurrentanalyserna, analysen av LokalTapiola självt och branschanalysen kan hittas på denna blogg som tidigare inlägg. Länkar till mediekällorna hittas nedan:

http://hbl.fi/nyheter/2014-03-03/575286/lokaltapiola-samarbetsforhandlar

http://nuorillenyt.yle.fi/yrityksille/viikon-yritys/olisimme-voineet-laittaa-saman-rahan-lehtimainokseen/
http://vastranyland.fi/lokalt/2013-05-07/447331/lokal-tapiola-satsar-pa-tillvaxt-i-vastra-nyland
http://www.va.se/nyheter/ica-satsar-pa-egna-forsakringar-634639 (finns ej i bilden pga tekniska svårigheter)

LokalTapiola analys (grupp dl: 13.4)

Nedan har vi sammanfattat de bransch-, konkurrent- och varumärkesanalyser som vi har gjort på LokalTapiola under den senaste veckans inledning av projekt 5. Njut!

LokalTapiolas målgrupp är bred, de riktar sig till alla sorters kunder, både privatpersoner och företagskunder, gammal och ung, människa och djur. Den enda avgränsningen vi ser är den rent geografiska; LokalTapiola riktar in sig enbart på finska kunder. Vad gäller LokalTapiola-gruppens verksamhetsidé vill de främja kundernas ekonomiska trygghet utgående från sina fyra värden; kundernas förmån, gemensam framgång och ansvar som praxis och mervärde i form av kvalitet. De betonar ansvarfullhet på ett ekonomiskt, socialt och miljöbetonat plan. Som en del i denna ansvarsfullhet vill de alltid upprätthålla stark soliditet och pålitlighet i företaget och dess dotterbolag (LähiTapiola, 2014)

Rent geografiskt har LokalTapiola endast verksamhet i Finland som förverkligas genom dess 20 regionala bolag samt 6 stycken branschspecifika rikstäckande bolag. På internet koncentrerar de sin verksamhet till sin hemsida där de bland annat har sin nättjänst, men de har även en facebooksida där de informerar om nyheter och tipsar om nyttiga länkar. Om man vill kontakta LokalTapiola är det mail som gäller.

Vår uppfattning är att finska medborgare uppfattar LokalTapiola som ett tryggt företag, en brand image som byggs av att logon är vit och blå, en referens till att man är ett helfinskt företag, och dessutom indikerar den blåa färgen pålitlighet.

LokalTapiola har i huvudsak samma tjänster som sina konkurrenter, men samarbetet och den stundande fusionen med S-banken ger dem en konkurrensfördel då de erbjuder kunderna möjligheten att använda sitt S-förmånskort. Inom försäkringsbranschen är konkurrensen hög i Finland. 2004 fanns det hela 46 företag i Finland som hade tillstånd att bedriva försäkringsverksamhet inom landets gränser (Lehtipuro, Luukkonen, Mäntyniemi 2004; 34, från Wikipedia 2014). Det finns åtta större försäkringsföretag i Finland som har en marknadsandel som är större än 1,0 %, varav de tre största är OP-Pohjola-gruppen (29,4 %), LokalTapiola-gruppen (26,7 %) och If-koncernen (26,0 %). Observera att uppgifterna är från 2012 (Finansbranschens centralförbund FKL, 2012).

Vidare har vi analyserat försäkringsbranschen med utgångspunkt i Porters femkraftsmodell (QuickMBA).

Det krävs ett stort startkapital och dessutom är det viktigt att bygga upp ett rykte och ett förtroende hos kunden. Detta är svårt för ett helt nystartat företag och därför ser vi inget större hot från nya företag. Däremot ser vi med bakgrund av de senaste årens utveckling att det är ett större hot att redan etablerade koncerner utökar sin verksamhet till att omfatta även försäkringstjänster. Vi har sett att flera banker börjar även med försäkringar, exempelvis Ålandsbanken som inlett ett samarbete med Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag. De större kunderna har en förhandlingsstyrka värd att tala om. Viking Line har Alandia Försäkring som försäkringsbolag, och genererar enorma vinster för Alandia Försäkring. Det är dock även en stor risk, det senaste exemplet är ju de kostnader som följde på Amorellas grundstötning i december 2013.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att LokalTapiolas finska identitet och breda kundbas kan sägas vara ett s.k. magic moment. Deras samhällsansvar ger upphov till ett bra rykte. Å andra sidan har vi sett att exempelvis hemsidan är en s.k. pain point.

 - iSquad

 Källförteckning:

• LähiTapiola (2014) Samhället och miljön URL: http://www.lahitapiola.fi/wwwsve/Kort/Tapiolagruppen/Samhallet+och+miljon/etusivu.htm
• LähiTapiola (2014) Affärsidé URL:
• http://www.lahitapiola.fi/wwwsve/Kort/Tapiolagruppen/Affarside/etusivu.htm
• Finansbranschens centralförbund (2012) Vakuutusyhtiöt Suomessa 2012 URL: http://www.fkl.fi/materiaalipankki/julkaisut/Julkaisut/Vakuutusyhtiot_Suomessa_2012.pdf
• Katriina Lehtipuro, Irene Luukkonen, Lea Mäntyniemi (2004) Vakuutuslainsäädäntö Suomen Vakuutusalan Koulutus ja Kustannus
• Wikipedia (2014) Vakuutusyhtiö URL: http://fi.wikipedia.org/wiki/Vakuutusyhtiö (Läst 10.4.2014)
• QuickMBA (publiceringsdatum okänt) Porters Five Forces: A model for industry analysis URL: www.quickmba.com/strategy/porter.shtml (Läst: 10.4.2014)

Inför träff 22

Försäkringsbranschen är överlag en ganska konkurrensutsatt bransch. En av LokalTapiolas konkurrenter är if försäkringar som är en del av Sampo-koncernen. Jag skall nu analysera if skadeförsäkringar som LokalTapiolas konkurrent med hjälp av SWOT-analysen. SWOT-analysen listar ett företags styrkor, svagheter, möjligheter och hot (Mossberg & Sundström 2012; 367).

If försäkringar har enligt Vakuutusfakta (2014) sammanlagt ca 3,6 miljoner kunder i Finland, Sverige, Ryssland, Danmark, Norge och Baltikum. Det relativt stora antalet kunder ser jag som en styrka eftersom det tack vare sitt stora kundantal antagligen är ett ganska känt företag. Det här gör att en potentiell kund som är i behov av en försäkring med stor sannolikhet kommer att bekanta sig med if:s utbud. Ett mindre känt företag kan lätt bli bortlämnat av en kund som söker en försäkring, om inte denna kund aktivt söker upp företag som den inte tidigare har hört talas om.

Att if försäkringar hör till en koncern som erbjuder annat än bara försäkringar, t.ex. banktjänster, ser jag som en möjlighet. Det kan kännas som ett naturligt steg för kunden att välja att köpa försäkringar från ett företag där den redan är kund. Att ett företag i branschen erbjuder även andra tjänster än bara försäkringar är ingen ovanlighet, men jag anser att det ändå är viktigt att företaget kan informera sina kunder om även andra tjänster än de som kunden för tillfället utnyttjar.

Att if försäkringar har verksamhet i många länder och kan anses vara ett ganska stort företag tror jag att i vissa fall kan vara en svaghet. Vissa kunder lockas av den mer personliga känslan som ett mindre företag kan uppfattas ha.

Jag har svårt att hitta något direkt hot i nuläget för if försäkringars verksamhet. Konkurrensen på marknaden är som tidigare nämnt hård, men p.g.a. det stora startkapital som behövs är hoten från nya aktörer relativt litet. If försäkringar har förutom privatpersoner bl.a. företag som sina kunder. För dessa kunder kan det handla om stora belopp och det finns alltid en risk för att någon stor olycka kommer att leda till höga ersättningsutgifter för if.  

Anton Axberg

Källförteckning:

 Mossberg, Lena & Sundström, Malin Marknadsföringsboken (2012) Studentlitteratur Ab, Lund

Vakuutusfakta (2014) URL: http://www.vakuutusfakta.com/if-vakuutus/ (Läst:09.04.2014)

Fenniakoncernen

Fennia är ett bolag som gått in för att bli experter på främst försäkringar, vilket även är deras kärnverksamhet. Företaget erbjuder privat personer men även företag alla tjänster som har med försäkringar att göra och som kretsar ekonomin så som riskhantering och kapitalförvaltning i tillägg till försäkringar.

Fennia koncernen består av fyra olika bolag. Dessa är Fennia, Fennia Liv, Fennis kapitalfövaltning Ab och Fennia Skadeinspektion SVT Ab. Fennia är ett ömsesidigt eget bolag vilket betyder att kunderna egentligen äger företaget. Ingen yttre ägare finns med i bilden och såldes kan ingen utomstående ha fordringar vad gäller exempelvis eventuell vinst. Inom företagskoncernen äger ändå vissa bolag andra. Ex. ägs Fennia Liv till hundra procent av Fennia.

Fennia åstadkom år 2012 en vinst på 35 miljoner euro. Försäkringssidan är den som hämtar de största intäkterna åt Fennia ännu i denna dag. I takt med att bolag håller på att slå ihop sig har Fennia också lagt ner mer energi på andra delar så som kapitalförvaltning.

Enligt (Finansbranschens centralförbund, 2012) låg Fennia på en fjärde plats bland de finska försäkringsbolagen. En marknadsandel på 9,6%, i toppen ser vi OP-pohjola, If samt Lokaltapiola.
Fennia var relativt ohotade då det gällde fjärde platsen, nästa bolag i detta fall Pohjantähti hade endast en marknadsandel på 2,3%.

Jag har valt att analysera Fennia med hjälp av en SWOT-analys (Mossberg & Sundström, 367). 
Styrkor som ses direkt är att bolaget har en väldigt lång historia som börjar år 1882 då första delen av bolaget Fennia grundades, sedan dess har mycket hänt med det var då allting började. Företaget vill själva framföra ägarstrukturen som något väldigt positivt speciellt ur ett kundperspektiv, kunden kommer alltid i första hand. En viktigt sak för företag och som kan ses som en styrka är servicen företaget håller på en hög nivå, i takt med att man gör tjänster tillgängliga på nätet vill man försöka bevara personliga kundkontakten. Dessutom erbjuder företaget service på båda inhemska språken på de flesta orter. 


Svagheten hos Fennia är storleken, att komma på fjärde plats är inte dåligt men absolut inte optimalt. Företaget lägger ner mycket energi på att hänga med de tre starkaste aktörerna, vi vet alla hur tungt det är att jaga. 
Möjligheterna är många och eftersom företaget tillsvidare satsat mest resurser på försäkringar finns det en stor tillväxt möjlighet för hela koncernen genom att utveckla och erbjuda andra tjänster en försäkringar i en större utsträckning. 
Främsta hotbilden jag i dagsläget ser är Lokaltapiolas sammanslagning med S-banken, vilket med säkerhet kommer locka kunder från Fennia. Positiva med sammanslagning är If antagligen kommer backa eftersom de förut erbjudit S-bonus som nu blir Lokaltapiolas uppgift. I dagsläge ser jag även problem i att vara små. De finns tre stora aktörer, finns det rum för en fjärde? Jag ställer mig själv skeptisk till en överlevnad på långsikt hos de mindre företagen. Om det gynnar Lokaltapiola att slå ihop sig som redan är stora på marknaden kan jag inte se positiva effekter av att vara små. Blir antagligen aktuellt med företagsuppköp för Fennia i något skede eller ännu troligare kommer Fennia bli uppköpt eller sammanslaget med ett annat företag. 

Robert Fagerlund

Källförteckning:

• Fennia (2014) URL: www.fennia.fi

• Finansbranschens centralförbund (2012) Vakuutusyhtiöt Suomessa 2012URL:http://www.fkl.fi/materiaalipankki/julkaisut/Julkaisut/Vakuutusyhtiot_Suomessa_2012.pdf

• Mossberg & Sundström (2011) Marknadsföringsboken Studentlitteratur AB, Lund