Vårt arbete i projekt fyra har varit att skapa en app som är
gjord speciellt för att användas under mikrotid. Appen som vi skapade har vi kort och gott valt att kalla för "SnapIt". Som namnet redan antyder baserar sig appen på funktionerna i den populära appen Snapchat.
Grundtanken är att användaren då hon ser en intressant nyhetsrubrik genom en knapptryckning ska kunna skicka nyheten till sina kontakter. Hon kan välja att bara skicka nyheten till en av sina kontakter eller flera på samma gång. Nyheten kan sedan ses i mottagarens telefon som en push-notis, och erbjuder möjligheten att enkelt öppna nyheten i appen. Under fliken "your snaps" i appen sparas de 10 senaste nyheterna som användaren har fått skickade till sig så att denna lätt kan gå tillbaka och titta på nyheter som hon inte hunnit läsa direkt då hon mottog meddelandet. Anledningen till att vi valt att endast spara de 10 senaste nyheterna är dels för att vi vill undvika att gamla nyheter sparas i flödet, men det viktigaste för oss är ändå att appen hålls lätt och snabb, och därför vill vi inte spara på massa onödiga nyheter. Detta då vi specifikt har riktat in oss på mikrotiden, och även för att vår arbetsgrupps slogan är "keep it simple".
Grunduppbyggnaden i appen är att det finns tre olika flikar som användaren lätt kan bläddra mellan genom att swipea med fingret. De två första flikarna är traditionella nyhetsflöden där nyheterna presenteras som boxar med en liten bild, en rubrik och en kort förklarande ingress. Boxarna ställs upp nedanför varandra och användaren kan scrolla genom nyhetsflödet. Skillnaden mellan de två flikarna som vi valt att kalla "top" respektive "most snapped" är endast ordningen i vilken nyheterna presenteras, i den förstnämnda är det tidningshuset som bestämmer vilka nyheter som är viktigast medan ordningen i den sistnämnda baseras på hur många gånger nyheten har delats med hjälp av appen. Den tredje fliken är "your snaps" som vi redan behandlat.
Grunduppbyggnaden i appen är att det finns tre olika flikar som användaren lätt kan bläddra mellan genom att swipea med fingret. De två första flikarna är traditionella nyhetsflöden där nyheterna presenteras som boxar med en liten bild, en rubrik och en kort förklarande ingress. Boxarna ställs upp nedanför varandra och användaren kan scrolla genom nyhetsflödet. Skillnaden mellan de två flikarna som vi valt att kalla "top" respektive "most snapped" är endast ordningen i vilken nyheterna presenteras, i den förstnämnda är det tidningshuset som bestämmer vilka nyheter som är viktigast medan ordningen i den sistnämnda baseras på hur många gånger nyheten har delats med hjälp av appen. Den tredje fliken är "your snaps" som vi redan behandlat.
För att ytterligare underlätta möjligheten att läsa nyheter under mikrotid, tänker vi oss ett "kategori-hjul" där användaren kan välja vilken typ av nyheter hon vill läsa. Grundinställningen är att alla nyheter visas, men man kan alltså lätt välja att exempelvis läsa bara ekonomi- eller nöjesnyheter.
Då vi gjorde våra mediedagböcker märkte vi inom gruppen att de appar vi använder mest har tre saker gemensamt; de är snabba, gör att vi kan socialisera med våra kompisar och gör att vi kan läsa nyheter. Därför skapade vi en nyhetsapp som vi tror är tillräckligt simpel och snabb för att tilltala användare även under mikrotid. SnapIt gör att användarens kompiskrets hjälps åt att hitta intressanta nyheter, vilket sparar massor med tid och ger det hela även den sociala dimension som vi har insett är så viktig. Detta gör det även möjligt att hinna läsa en artikel i matkön utan problem eftersom någon redan sökt fram en trevlig artikel som denna tror att passar just den specifika användaren.
Mobiltelefoner har under de senaste åren blivit en väldigt viktig kanal för företagen att annonsera via. Eftersom användandet av mobiltelefoner mer och mer har gått från att bara skicka sms och ringa samtal till att spela spel, använda sig av olika appar och surfa på webben har också annonsörerna sökt sig till dessa ställen (Mossberg & Sundström; 2011, 288-289). Vi tänker oss att appen skall finnas i två versioner; en gratisversion med reklam och en premiumversion som kostar en slant. I stället för traditionella, störande banners, tänker vi oss att de annonserande företagen får skapa en "nyhet" som visas i användarnas flöden precis på samma sätt som de "riktiga" nyheterna, med den enda skillnaden att bakgrunden skiftar lätt i en avvikande färg så att användaren vet vilka nyheter som är skapade av tidningshuset och vilka som är vinklade. Vi tror att detta system är bra på det sätt att det ger företagen möjlighet att bedriva en värdeskapande marknadsföring som användaren faktiskt kan ha nytta av eller blir road av. I vår mening gynnar detta både det annonserande företaget, användaren och den som driver appen.
Mobiltelefoner har under de senaste åren blivit en väldigt viktig kanal för företagen att annonsera via. Eftersom användandet av mobiltelefoner mer och mer har gått från att bara skicka sms och ringa samtal till att spela spel, använda sig av olika appar och surfa på webben har också annonsörerna sökt sig till dessa ställen (Mossberg & Sundström; 2011, 288-289). Vi tänker oss att appen skall finnas i två versioner; en gratisversion med reklam och en premiumversion som kostar en slant. I stället för traditionella, störande banners, tänker vi oss att de annonserande företagen får skapa en "nyhet" som visas i användarnas flöden precis på samma sätt som de "riktiga" nyheterna, med den enda skillnaden att bakgrunden skiftar lätt i en avvikande färg så att användaren vet vilka nyheter som är skapade av tidningshuset och vilka som är vinklade. Vi tror att detta system är bra på det sätt att det ger företagen möjlighet att bedriva en värdeskapande marknadsföring som användaren faktiskt kan ha nytta av eller blir road av. I vår mening gynnar detta både det annonserande företaget, användaren och den som driver appen.
Under projektet har vi, som tidigare nämnt, förutom appen också gjort mediedagböcker. Vi kom underfund med att vår dagliga mediekonsumtion är ganska likadan från dag till dag och därför kändes uppgiften med mediedagboken ganska tung. Men när vi hade gjort den har vi en bättre bild över vad för typs medier vi konsumerar och även varför vi väljer ett visst medium framför ett annat. Intressant var också att märka att mediebeteendet i gruppen var ganska likadant hos alla medlemmar. Konsumtionen skiljde sig endast marginellt och likheterna var många.
En annan intressant del av projektet var när Niklas Kiviluoto från Palmu gästföreläste och berättade om Palmus verksamhet. Den föreläsningen uppskattades inom gruppen och Niklas var mycket duktig på att presentera och tala. Vi gjorde också ett miniprojekt som Palmu gav oss där vi funderade över vad som skulle göra så att folk skulle hitta till museum igen. Vi kom på flera lösningsförslag. Bl.a. kunde man tillverka en app där alla Finlands museum finns och på appen kunde man själv välja sina intressen och då skulle man direkt få en lista över museer som kunde intressera en själv. I dagens läge vet man knappt om något museum man skulle vilja gå till. Men vi tänkte att det måste ju finnas museer som intresserar alla men det är svårt att besöka ett museum man skulle vilja gå till då man inte vet vad det finns för museum. Vi tänkte också på idén att tillverka ett app-spel som man bara kunde spela då man är i ett museum och i spelet kunde man svara på frågor man måste ta reda på inne i museet. Sedan skulle man få poäng efter hur man klarat sig och bli insatt på en top lista där man tävlar mot alla andra som besökt museet.
- iSquad
Källförteckning: Mossberg, Malin & Sundström, Lena Marknadsföringsboken (2011) Studentlitteratur Ab, Lund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar