Nulägesanalys av Finnish University Network for Asian Studies

SWOT-analys 

Vi har valt att börja med att göra en SWOT-analys (Mossberg & Sundström 2011, 367-371)på Asienprogrammet då vi genast identifierade ett flertal både svagheter och möjligheter. Bland styrkorna kunde vi hitta att vi de enligt egen utsaga och enligt tidigare studerande har bra kursutbud och hög kvalitet på kurserna. Dessutom är kurserna lättillgängliga eftersom de bara erbjuder nätkurser. De kan därför erbjuda kurser åt alla universitet som är medlemmar i nätverket och även åt utomstående intresserade, även om dessa måste betala sin kurs själva. Vi hittade dock övervägande delar svagheter, där de flesta hör till själva marknadsföringen av programmet. Detta betyder att de har tillväxtpotential då själva produkten är bra, men marknadsföringen är bristfällig. För det första är det mycket svårt att hitta både deras nätsida och deras facebooksida. Vi skulle knappast ha hittat någondera om vi inte hade fått respektive adresser. Vår första analys för varför det är så komplicerat är att de har ett så krångligt namn som är svårt att komma ihåg. De skulle behöva marknadsföra sig under ett annat namn, och vårt enklaste förslag är att helt enkelt välja deras domännamn: Asianet Finland. Det är mycket lättare att hitta på både sökmotorer på nätet och på facebook än Finnish University Network for Asian Studies. När vi väl hittade hemsidan hittade vi ytterligare en svaghet: Hemsidan är mycket omotiverade, ouppdaterad och ser gammal ut. Den skulle behöva en uppfräschning.

Som vi tidigare sagt såg vi dock ett antal möjligheter och en fin potential hos Asienprogrammet. Asien är ett bra tillväxtområde och detta kunde användas i marknadsföringen. Asien är framtiden, och det lönar sig verkligen att studera. Vi ser inga direkta hot, men vi befarar att om Asianets studentantal fortsätter att sjunka kommer det att uppstå en lucka för konkurrenter att rikta in sig på en liknande business. Då kommer det att bli svårt för Asianet att vinna tillbaka sina studenter.

Nulägesanalys

Den andra analysen vi har valt att göra är en nulägesanalys (Mossberg & Sundström 2011, 363-367). Hittills har man använt e-post som sin huvudsakliga marknadsföringskanal och har ganska långt förlitat sig på det och den s.k. "word-of-mouth"-metoden (Mossberg & Sundström 2011, 28). De har kontaktpersoner i alla medlemsuniversitet och de tänker sig att dessa ska sprida ordet om deras kursutbud. Vi har inte fått någon information om denna person inom ÅA, så hittills har det inte fungerat särskilt bra. Genom facebook och sin webbsida sprider de information, men på facebook har de inte särskilt många följare (161 stycken för att vara exakt, 27.2.2014).

Denna strategi har tagit dem dit de är idag. De har för lite studenter och är i kraftigt behov av att få flera studenter att gå kurserna för att få pengar för att kunna driva verksamheten vidare. 

Men vad skall vi göra nu? Vi tänker oss ett flertal olika saker man kunde göra för att sprida ordet om Asienprogrammet. Man kunde börja dela ut blanketter angående kursutbudet t.ex. före en föreläsning för att väcka intresse hos studenter. Försök få in information om sin verksamhet till flera olika forum och kanaler, och försök att inleda samarbeten med medlemsuniversitetens nätsidor. Förnya hemsidan så att den ser mer inbjudande och motiverande ut och hitta på ett namn som är lättare att komma ihåg. Viktigt är också att poängtera att Asien är ett område som är på kommande och att kunskap om Asien kommer att vara värdefullt på framtidens arbetsmarknad.

Marknadsföringsmix

Den tredje och sista modellen vi valt är marknadsföringsmixen (Mossberg & Sundström 2011, 32-34). Priset är bra för de studenter som är inskrivna vid något av medlemsuniversiteten. För övriga utomstående kostar kurserna 50€ per studiepoäng, vilket vi anser att är lite i överkant, men det är å andra sidan i första hand studenterna vid medlemsuniversiteten de riktar sig till. Produkten, det vill säga kurserna, är unika då de är de enda som erbjuder dylika kurser i Finland. Platsen är inbjudande då de erbjuder nätkurser. Alla kan gå kursen oavsett var de befinner sig och detta är en sak som är poängtera eftersom studenter idag är bekväma av sig. Vad gäller påverkan så uppskattar vi att vi inom kundgruppen har de över 15 000 studenter, men ändå har de bara lyckats locka 172 till deras kurser i år. De når inte ut till sin målgrupp och de har mycket liten påverkan.

Källförteckning:
Mossberg, Lena & Sundström, Malin (2011) Marknadsföringsboken Studentlitteratur Ab, Lund

iSquad

Inför träff 11

Kommunikationsplanen handlar om strategin som används för att kommunicera med den andra eller de andra parterna. Företag gör ofta upp en kommunikationsplan för att rikta in sig på en viss typ av publik, det är viktigt att man väljer kommunikationsplan med tanke på vad man vill framföra och vem som är mottagare. Det kan i praktiken handla om kommunikationen som ett företag har med sina kunder. Detta är ytterst viktigt ur ett marknadsföringsperspektiv eftersom de ofta är det första som kunder lägger märke till, dessutom är det bilden som företaget visar utåt.

Det är otroligt viktigt att tänka på vilket budskap man vill få fram och vad målet med kommunikationsplanen är. Olika företag har olika kärnverksamheter och således behövs flera olika typer av kommunikationsplaner för att nå respektives mål (Kotler, Wong, Saunders, Armstrong 2005, 730). I boken "principles of marketing" betonar man vikten av att välja en målgrupp för kommunikationsplanen. Målgruppen kan se ut på många olika sätt och kan exempelvis vara grupper, individer eller den stora allmänheten. Det viktigaste är man i bakhuvudet har en viss målgrupp så man letar kan utforma en lyckad kommunikationsplan. När målgruppen är vald är det viktigt att förstå hur just den målgruppen fungerar och hur man vill och kan påverka gruppen på det sätt man själv önskar. 

I de flesta fall av kommunikationsplaner så finns det ett mål hos den som gör upp planen. I många fall kan det vara försäljning av en tjänst eller vara. Då vill man med hjälp av kommunikationsplanen väcka ett intresse hos målgruppen man valt. Kotler m.fl (2005, 730) tar upp sex olika processer som sker hos målgruppen med en lyckad kommunikationsplan. "Awareness->Knowledge->Liking->Preference->Conviction->Purchase". Tycker orden är väldigt beskrivande för processen som man ibland kan se hos olika typer av kunder. För att kort beskriva processerna kan jag ta företaget Ford som exempel. Att göra folk medvetna om den första bilen går under första delen i processen, att sedan informera om dess funktion och möjlighet var nästa steg. Det är väldigt viktigt att publiken man vill nå tycker om produkten man säljer, där kommer "Liking" in i bilden och med hjälp av information från de två första processerna skall publiken börja gilla produkten. I Fords fall var "preference" processen väldigt enkel eftersom de inte fanns konkurrenter och de inte behövde skilja sig från andra företag när de lanserade den första bilen. Nästa steg handlar om att övertyga kunden "Conviction", det är en kritisk del och väldigt viktigt i processen för att det skall vara en lyckad kommunikation. Många gånger lyckas företag övertyga i de 3-4 första delområdena, men misslyckas i övertyga konsumenten. Lyckas man med processen "Conviction", leder det allt som oftast till ett köp. Hela processen bygger på att företaget genom sin kommunikationsplan skapat ett behov hos den andra parten som leder till en handling. 

När jag läser om kommunikation förvånas jag lite över hur viktigt det är hur man säger någonting och inte bara vad man säger. Det handlar igen om att differentiera sig från sina konkurrenter och göra något som syns, ofta syns saker bättre som är unika. Kreativitet kan jag konstatera att underlättar mycket för att åstadkomma en bra kommunikationsplan. När jag ser till mig själv så kan det ibland helt styra mitt köpbeslutet, människor agerar enligt information som ges dem och jag tycker att vikten av en bra kommunikationsplan kan vara skillnaden mellan misslyckande och framgång. I takt med att människor får tillgång till allt mer information kommer kraven och vikten ytterligare att höjas vilket man redan kan lägga märke till, företag som lyckas idag har nästan alla utan undantag en fungerande kommunikationsplan. 

Källförteckning: 

Kotler Philip, Wong Veronica, Saunders John, Armstrong Gary (2005)Principles of Marketing (Fourth Europen Edition) Pearson Education Limited

-Robert 

Inför träff 11 - Lucas

Ett företags kommunikationsplan är precis som namnet antyder företagets plan för hur de tänker sköta kommunikationen med sina kunder eller potentiella sådana. Ur marknadsföringssynpunkt är detta livsviktigt eftersom det handlar om själva ”fronten” av marknadsföringen, den del som möter kunden. Vilka kanaler använder vi? Vilket språk använder vi? Och vem är det som sköter kommunikationen från företagets håll?

Efter att ha läst lite vad en kommunikationsplan är, är det första som slår mig att det viktigaste inte nödvändigtvis är vad som står, utan hur det står, var det står och vem som kommer att se det. "Det" kan i detta fall vara vilken typ av kommunikation som helst. Just målgruppen är det som företaget bör utgå från då man börjar utforma sin kommunikationsplan (Kotler, Wong, Saunders, Armstrong 2005, 730). Genom att känna sin målgrupp kan man bestämma hur man ska gå till väga då man utformar själva kommunikationsplanen, men en lika viktig sak att ta reda på i det inledande skedet är vilket vårt mål är med kommunikationsprocessen (Kotler m.fl. 2005, 730). Marknadskommunikation överlag är värdelöst om vi inte vet vad vi vill uppnå med den. I de flesta fall är ju det slutliga målet att vi vill få konsumenten att köpa vår produkt, men om vårt företag är relativt nya på marknaden kanske vi måste börja med att bara marknadsföra att vi existerar och presentera företaget och våra produkter. Om detta lyckas kan vi sedan vinkla om marknadsföringen och i stället rikta uppmärksamheten på att sälja. Detta är beroende på hur "mogna" konsumenterna är för vår kommunikation. De ”skeden (eng. stages)” som köparen går igenom innan de köper en produkt kallas på engelska för ”buyer readiness stages” (Kotler m.fl. 2005, 730-).

Vid själva utformandet av kommunikationsmeddelandet finns självklart mycket man bör tänka på, lika mycket sådant som är uppenbart för konsumenten som sådant som är undermedvetet, men jag tänker inte gå in mera i detalj på alla dessa små detaljer (de kan läsas innantill i diverse kursböcker), utan i stället diskutera hur dessa tankar används i praktiken. Jag själv inser nu när jag börjar fundera på saken att hur ett företag kommunicerar med mig som konsument utgör en stor del av vilken uppfattning jag har av företaget. Bara språket som används i exempel en reklamfilm eller en tidningsannons har väldigt stor inverkan; används väldigt formellt språk uppfattas man antingen som seriös eller som stel, och används i stället slang kan man uppfattas som oseriös eller som personlig. Jag drar en parallell till hur vi uppfattar de personer som vi kommunicerar i olika textbaserade kanaler, såsom en chattkonversation. Min erfarenhet är att äldre personer använder ett formellt språk utan förkortningar eller s.k. ”smileys”. Jag uppfattar dem automatiskt som lite stela, saknar humor och ibland nästan som arga. Detta är ett bra exempel på hur språket påverkar hur vi uppfattar en annons. Vår uppfattning av företaget är det som sist och slutligen avgör huruvida vi köper produkten eller inte.

Slutligen kan jag säga att även om jag nu nästan uteslutande behandlat språkaspekten finns det många andra faktorer för företaget att tänka på i kommunikationen utåt. Det kan handla om färger, bilder, budskap, vilken typ av media man använder osv. Ett avslutande exempel som jag väljer att behandla är Apple, som i sin marknadsföring i princip uteslutande använder sig av en bild av produkten mot vit bakgrund med ett kort budskap, ibland till och med så kort som ett ord (Apple 2014). Detta stöder Apples grundtanke om att vara enkla och okomplicerade, och dessutom är det lätt för konsumenten att känna igen vilket företag det handlar om. Jag tvivlar inte på att denna slagkraftiga kommunikation har bidragit till Apples popularitet.

Lucas Mattsson

Källförteckning

• ·      Kotler Philip, Wong Veronica, Saunders John, Armstrong Gary (2005) Principles of Marketing (Fourth Europen Edition) Pearson Education Limited
• ·      Apple (2014) MacBook Air URL: http://www.apple.com/macbook-air/

inför träff 11 Fia

                                       

Enligt Mossberg och Sundström (2011, 273) i boken "Marknadsföringsboken" är marknadskommunikation ett slags sätt inom ett företag att nå sitt målgrupp. Enkelt sagt, genom att företagen utöver marknadskommunikation kan kundernas uppmärksamhet nås och detta leder till köpandet av företagets produkter eller tjänster.

En kommunikationsplan ett slags grundläggande styrdokument för marknadsföringen. Enkelt sagt beskriver planen uppdrag, syfte, målgrupper, strategier, informationsvägar, PR och marknadsföring. Därtill kan en kommunikationsplan sägas vara underlag för upprättandet av marknadsföringens budget samt verksamhetsplan. (MIH, 2010)

För att skapa en kommunikationsplan skall man besvara ett antal frågor som till exempel vad man vill uppnå och vilket syfte finns med i kommunikationsinsatsen. Dessutom lönar det sig för företaget att skapa en nulägesanalys som berättar ifall det finns några problem som företaget skall lösas eller somliga behov som skall tillgodoses. Det är verkligen viktigt att veta målgruppen när en kommunikationsplan skapas. Man skall prioritera de viktigaste målgrupperna och veta hurdana behov samt kunskaper de har. Därtill bör en kommunikationsplan innefatta ett bra budskap, alltså vad det lönar sig att säga att nå fram till målgruppen. (Stockholms Universitet, 2010)

Enligt viestintätoimisto Deski oy (2007) underlättar en kommunikationsplan organisationens kommunikation. I en kommunikationsplan bör man veta målgruppen, och hurdant kommunikation och interaktion den vill ha med organisationen. Vanligen innefattar en kommunikationsplan information av kommunikationens handlingar, som till exempel olika artiklar, evenemang och kampanjer inom en viss tidsperiod.

I en kommunikationsplan skall man ta hänsyn till företagets SWOT-analys. Med hjälp av SWOT-analysen kan man bestämma att till vilka faktorer man försöker påverka inom det kommande året. Skapandet av en kommunikationsplan försäkrar att nödvändiga funktioner görs vid rätt tidpunkt och att kommunikationen riktas till en rätt målgrupp. (viestintätoimisto Deski oy,  2007)

En kommunikationsplan sparar företagets resurser genom att förutspå informationsöverföringen. Företagets bekostnader sparas på det här sättet. Dessutom hjälper kommunikationsplanen att skapa ett bränd till företaget. Med hjälp av en kommunikationsplan når förteget sina mål enklare samt snabbare. (viestintätoimisto Deski oy, 2007)

/Fia Parkkonen 

Källförteckning:

Mossberg, Lena & Sundström, Malin (2011) “Marknadsföringsboken” Studentlitteratur Ab Lund 

Viestintätoimisto Deski oy ”Opas: viestintästrategia ja viestintäsuunitelma” (2007) URL: http://www.viestintatoimistodeski.fi/pdf/viestintastrategia.pdf (läst 24.2.2014)

MIH ”Marknadsföringens kommunikationsplan” (2010)

URL: http://www.mih.nu/media/21743/Marknadsforeningens-kommunikationsplan.pdf (läst 24.2.2014)

Stockholms universitet ”Mall för kommunikationsplan” (2010) URL:http://www.su.se/medarbetare/service/blanketter-mallar/kommunikation/mall-för-kommunikationsplan-1.5461 (läst 24.2.2014)

Inför träff 11 Sam

Med marknadskommunikation menas hur man inom ett företag kommunicerar med sina olika målgrupper på marknaden (Mossberg & Sundström 2011, 273). Man kan göra detta på flera olika sätt men ett sätt är att man försöker synas i en individs vardag med olika reklamer och att man i vardagen försöker nå ut till sina kunder.

Marknadskommunikation består av två parter, en sändare och en mottagare (Mossberg 2011, 274). Oftast är sändaren företaget och mottagaren konsumenten. Kommunikationen fungerar på det sättet att när sändaren har gett ett budskap så är det sedan mottagaren som tolkar budskapet och agerar sedan på det sätt som han tolkat det. T.ex. om man ser en stor reklambild från H & M så kan det skapa ett behov av att man vill ha ett visst klädesplagg som man sätt och går in i en H & M butik och köper det klädesplagget, då har företaget lyckats med sin kommunikation.

En kommunikationsplan är en plan på vilket sätt som marknadskommunikationen skall förverkligas. När man gör planen inleder man med att dela in marknaden, alltså segmentera marknaden och bestämma vilken målgrupp på marknaden företaget vill nå. Nästa steg är enligt mig det viktigaste när man skall omforma tanken man har till ett budskap som verkligen påverkar människor och på så vis når ut till den målgrupp man valt (Mossberg 2011, 276-277). Om man inte påverkar människorna på något sätt kommer reklamen inte att nå fram så därför måst man på något vis med budskapet visa t.ex. någon känsla som konsumenterna faller för, alltså emotionella budskap (Mossberg 2011, 279). Man kan också nå kunder med rationella budskap, budskap som ser på förnuftet och även moraliska budskap, alltså sådana budskap som får en att göra på ett visst sätt för att något skall göras på rätt sätt (Mossberg 2011, 279-280). T.ex. om ens målgrupp har som moral att tänka på ett visst sätt t.ex. att det är bra att idrotta så skall man i budskapet kanske ta upp vad som händer om man inte idrottar så påverkar det ens moral att köpa något för att man anser att det är så viktigt att idrotta och därför köper man en viss produkt. Då har man med sitt budskap nått kunden och påverkat den.

En central del av kommunikationsplanen är på vilket sätt man når ut till den målgrupp man valt. Det finns tre olika sätt att nå ut till målgruppen, via medier, alltså olika tidskrifter, böcker m.m. där sändaren och mottagaren inte är nära varandra, via massmedier såsom dagstidningar, tv, internet m.m. samt multimedier där dessa båda är inblandade, alltså där texter och ljud samverkar med varandra (Mossberg 2011, 278).

Det är viktigt att man i inledningen av en kommunikationsplan verkligen bestämmer vilken målgrupp man har som mål att nå, eftersom det annars är nästan omöjligt att mäta om man har lyckats med sin marknadskommunikation. När man har valt målgrupp går det att mäta om man nått rätt målgrupp med att fråga den typens individer om de påverkats av marknadskommunikationen som företaget bedrivit (Mossberg 2011, 281). Annars är det svårt att veta om man verkligen nått ut till rätt målgrupp.

Kommunikationsplanens roll inom ett företags marknadsföring är mycket viktig, eftersom det är viktigt för varje företag att nå ut till sina kunder som man segmenterat till sin målgrupp. Det är viktigt för företaget att kunderna verkligen vet vad som är aktuellt inom företaget och det är även viktigt att veta vad företaget har för produkter. Med hjälp av kommunikationsplanen får företaget svar på flera av dessa frågor bl.a. hur bra ens marknadsföring når ut till sin målgrupp och man får även svar på andra frågor som är viktiga för en fungerande organisations verksamhet.

Sam Sonntag

Källförteckning:

Mossberg, Lena & Sundström, Malin (2011) Marknadsföringsboken Studentlitteratur AB, Lund