Inför träff 8

Ett företag vill att kunderna ska välja just deras produkter och att de sedan ska vara nöjda med dem så att de i framtiden bl.a. kommer tillbaka till företaget och köper mer. För att kunna arbeta med detta krävs det att företagets marknadsförare har goda kunskaper om sina kunder. Eftersom olika kunder beter sig och reagerar på saker på olika sätt, brukar man dela in sin marknad i grupper där de kunder som ingår i gruppen beter sig på ett liknande sätt. Det är det här som kallas segmentering (Mossberg och Sundström 2012, 195). Det finns flera fördelar med att segmentera den egna marknaden. För det första så når man på det sättet de kunder som verkligen efterfrågar företagets produkter och företaget kan således ta ut ett högre pris. En annan fördel som jag själv inte har tänkt på tidigare är att företaget dessutom sparar pengar och resurser genom att inte vända sig till sådana kunder som inte är speciellt intresserade av produkterna (Mossberg och Sundström 2012, 195-196). 

Segmenteringen kan sedan ske på olika sätt beroende på vilka gemensamma faktorer man vill se hos sin målgrupp. Ett exempel är demografisk segmentering. Det innebär att köparna indelas baserat på t.ex. deras ålder, kön och inkomst (Mossberg och Sundström 2012, 199). Som ett exempel på detta kan tas ett företag som tillverkar kläder för ungdomar. Ett sådant företag har alltså beslutat sig för att nå en speciell grupp med sina produkter.  De måste då ta detta i beaktande när de ska marknadsföra sina produkter, t.ex. kan det vara smart att sända sin reklam på en tv-kanal som är populär bland ungdomar. Förutom demografisk segmentering kan företagen även syssla med geografisk, beteendemässig och psykografisk segmentering (Mossberg och Sundström 2012, 197). 

Förutom att segmentera sin marknad brukar företagen försöka särskilja sina produkter från konkurrenternas genom att erbjuda något unikt. Det här kallas differentiering och görs för att konkurrensen ska minska och företaget ska kunna ta ut ett lite högre pris (Mossberg och Sundström 2012, 210). Ett exempel på differentiering är restaurangverksamhet. Produkten, mat, är i stort sett densamma men de olika restaurangerna skiljer sig ändå från varandra genom att erbjuda olika sorter, t.ex. serverar en restaurang hamburgare medan den andra serverar kinesisk mat. 

Positionering handlar om att skapa en positiv bild av det egna företagets produkt hos kunderna i förhållande till konkurrerande produkter. Om t.ex. ens produkt är dyrare än konkurrenternas blir det viktigt att få köparna att förknippa produkten med hög kvalitet, vilket konsumenterna kan anse att kompenserar för priset (Mossberg och Sundström 2012, 212). Ett företag som jag anser att har lyckats med just detta är Apple. Deras produkter är relativt dyra men de har samtidigt fått ett starkt rykte om sig av att vara användarvänliga och av hög kvalitet. För att uppnå önskad position finns det några analyser som man bör göra. De egna svagheterna och styrkorna ska analyseras, man måste ha koll på vilka ens konkurrenter är samt hur deras produkter skiljer sig från ens egna och man måste göra en överblick av marknadsläget (Mossberg och Sundström 2012, 212). 

Det finns sedan flera olika positioneringsstrategier som företaget kan följa. När jag läste om dessa strategier kom jag att tänka på ett företag vars position enligt mig stämmer in på två av strategierna som tas upp i boken. Företaget som jag kom att tänka på är The Coca-Cola Company. De är inom sin bransch det marknadsledande företaget och sysslar även med s.k. storytelling. På en Coca-Cola flaska står det att produkten är tillverkad enligt samma gamla recept från 1886. Det är det här som storytelling går ut på, man vill uppmärksamma företagets historia. Förutom dessa två finns det även två andra positioneringsstrategier. Dessa är att lyfta fram produktens unika särdrag och att få köparna att associera produkten med en annan produkt i syfte att få den egna produkten att framstå som bättre (Mossberg och Sundström 2012, 213). 

Källförteckning: Mossberg, Lena och Sundström, Malin (2012, 195-197, 199, 210, 212) "Marknadsföringsboken" Studentlitteratur AB Lund

Anton Axberg